Varför har jag så svårt med min man?????

Just nu känns det som om min man och jag inte är på samma våglängd.

Jag vill så mycket och de vill han med men han vill absolut inte samma sak som jag.

Han varken vill eller ens försöker att förstå mig och vad jag vill. Följden blir då att jag inte känner den minsta lust till att ens försöka förstå honom.
Det blir en ond cirkel.
Vad gör man för att bryta den?
Jag brukar försöka att göra detta men denna gången orkar jag bara inte. Dessutom varför ska det alltid hänga på mig????
Det är ofta så här denna årstiden och i fjol var det så väldigt illa han tyckte om mig så vi firade inte ens morsdag så vi får väl se om jag duger att firas i år.
Idag var det så illa att vår äldste son frågade vad jag nu hade hittat på eftersom min man inte var det minsta glad åt att se mig. det värsta är att de enda jag vill är att få göra färdigt de som påbörjats och då måste jag ha hans hjälp och han vill och orkar inte hjälpa mig. Dessutom blir han jätte arg om jag säger någotting som nu t.ex.
Ha en bra kväll
ia

Tiden är ur led....

Tiden har inte stämt alls innan.
Nu äntligen har jag justerat detta.
Bättre sent än aldrig eller nått.
Nu är det dags för dogsen att ta sin kvällsprommis
Ha det gott
kramar ia

Kul kul tävling

Kolla min brorsdotter blogg.
www.emmalill.blogspot.com
En kul tävling som jag hoppas många tittat in på.
Ha det gott
kramar
ia

Bidde lite fel....

Det som skulle ha stått här nu står på min andra blogg "La familja"......
Ja jag vet att jag är mer än lovligt vimsig Men det är ett depp inlägg så jag bara varnar känsliga läsare.

Idag blev jag riktigt riktigt rädd

I morse så var jag ute med alla hundarna.
När vi skulle gå in fattades den lille. Sigge (Den yngsta av hundarna) som är som ett energiknippe utan like stod och nosade på något som såg ut som en översnöad sten. Det kom ganska mycket snö inatt. Han tittade lite konstigt på "stenen" som typ "varför ligger du här och skärpa" Då såg jag att det inte var en sten utan den lille hunden, han låg på rygg med alla fyra tassarna upp i vädret. Jag rusade fram till honom så fort jag kunde (med två sorkletande och kattletande kopplade stora samojeder)
Den lille Baxter låg och var alldeles matt i ögonen, jag fick ingen kontakt med honom. Han andades bara inåt så det verkade som om han hade satt något i halsen. Jag skakade och försökte slå lite på hans rumpa Ja jag vet inte hur man gör när en hund satt i halsen. Han började andas både in och ut. PUH
In med alla hundarna fel ingång, väcka gubben och lite konstgjord andning. Sakta men säkert kom han tillbaka till oss. Nu mår han bättre. Han skällde till och med på mig när jag hade varit ute en sväng.
Hela tiden detta hände så tänkte jag hela tiden vad kommer min son att säga (Det är egentligen hans hund, jag bara lånar honom jämt) Händer det Baxter något så kommer Min son att gå under. Vad man är fäst vid de sina både barn och hundar.
Det känns som om jag ska köpa en lott idag eller så har all turen för idag förbrukats.
Ha det gott

Världen är full av tappade sugar......men inte min

Det är så mycket hemskheter som händer i min närhet så man undrar hur alla människor orkar.
Jag beundrar alla dessa som inte bara lägger sig ner och dö.
Det finns verkligen mycket elände i olika former.
Men på något konstigt sätt reser dom sig alltid upp och tar i med nya "friska" tag. När det finns folk som säger upp bekantskapen med släkt och vänner för att man blivit smittad av maginflensa
Dessa människor missar så mycket glädje, kärlek och faktiskt samhörighet. Det är ju i och för sig deras sorg och de upplever inte nog det inte så. Jag brukar tänka så här. Hur skulle det gå för dom om de drabbades av något värre. Fniss ( lite elakt jag vet )

Jag var hos min doktor förra veckan, inget upplyftande men han är ju ärlig. Då häger man lite läpp och tittar runt omkring sig. Det finns dom som har det mycket värre och de reser sig och tar nya tag, varför skulle då inte jag.

Gott Nytt 2009

Hoppas ni alla får ett underbart 2009.

I mitt fall kan det inte bli sämre än 2007 och 2008.
Dessa har varit de sämsta åren hittils i mitt liv, det har ju även funnits höjdpunkter men i det stora hela.
Jag kommer att sakna min äskade svägerska som lämnar sverige för en tid, men hon kommer ju tillbaka som tur väl är.

Mitt år börjar så himla bra med en resa den 10 januari vilket ska bli helt underbart, så får vi hoppas att det håller i sig i den andan.

Ha det gott nu de sista timmarna av 2008 och njut av att detta året snart är slut

Många kramar